BÖDARUNDA 100

Här kommer vi att presentera våra olika rundor som man kan gå, cykla eller köra bil runt. Vi vill dock säga det att på vissa ställen får man parkera sin bil, moped eller motorcykel för att ta sig fram på fötterna. 

Drop down funktion ger rubrikerna!

Tryck på respektive rubrik för kort info.

Fullständig information fås med hjälp av QR-koden på respektive skylt. 

Landskapsvapen, landskapsblomma, landskapsfisk, landskapsfågel.

Dikter, Astrid, Lennart.....

BLÅA LEDEN

Hela leden är XX km lång. Starten går från Böda Hamn, därifrån går man en liten väg för att slippa trafiken. Station 22 och 23. 

Efter att man har korsat 136:an går man vidare på eb kuten väg som leder över Enåsen. Där är underlaget ängsmark. Station 3

Leden mynnar ut på Norrbödagatan som går runt Norrböda (den är asfalterad). Station 2

Gatan slutar på 136:an vid korsningen Svartbäcksvägen som leder ner till Östersjön. Långs efter havet kan man välja sandig strandpromenad eller en liten väg/stig söderut till Kuggeboda. Station 4

I utkanten av detta område finns en stätta att klättra över. På ängen brukar får beta. I andra änden av ängen finns ännu en stätta. Därefter går man på en liten väg som leder fram till 136;an. Här fortsätter man söderut till Hembygdsgården och Böda Kyrka. Station 28 o 43

Efter kyrkogården korsar man åter väg 136 och fortsätter på Gamla Landsvägen, viker av på Gamla Bödahamnsvägen, som leder till gamla Böda hamn, Karsnabben. Station 24

För att komma till starten i Böda hamn, går man till stigen som leder förbi Böda Skans, norra. Station 25

Kalkugnen 22, Gästgiveriet 23, Enåsen 3, Kvarnen 2, Kuggeboda 44, Hembygdsgården 28, Böda kyrka 43, Karsnabben 24, Böda Skans norra 25, Böda Skans södra 26. 

RÖDA LEDEN

Böda Hamnvägen Böda Skans 25 o 26

Böda Hamnvägen kalkugnen 22

Gråteken 21

Gästgiveriet 23

Norr om östra Alvaravägen Offermossen 5

Östra Alvara Orkidéeängarna 35

Åsbacken Hembygdsgård o hembygdskvarn 10

Bjärby 19

Vedbormkorset Sidenhuset, träsnideri, kvarn 40

Alpackagården 41

Vedbyborg Bolinleden 17

Mensalvret 16

Byrum Malins kors/husgrund 14

Byrum kyrkväg endast vandring 42 + 20

Skäftekärr 36

Stormansgården 11

Norrbödakvarnen 2

Gamla Festplatsen 33

Kuggeboda 44

Svartvik gravfält 1

Böda Hembygdsgård 28

Böda kyrka 43

Karsnabben 24

Böda Station?

GULA LEDEN

Cykelleden ska vi kontakta för att få in vår runda så att vi lättare når ut med den. 

1. Svartvik gravfält, röd runda, Nr 1, Henke

Svartvik gravfält på åsen, från järnåldern fram till bronsåldern. Henke kan mer om detta! Någon mer? Lottas bok?

2. Norrbödakvarnen. Röda leden. Nr 2. Henke. 

Norrbödakvarnen, en grav. Henke kan detta, någon mer?

3. Enåsen, gravfältet Nr 3. Blåa leden. Henke

Enligt uppgift användes vägen över Enåsen som en landsväg så sent som på 1800-talet. Den förkortade vägen avsevärt.

5. Norr om Östra Alvaravägen. Offermossen. Nr 5. Röda leden. Henke

Offermossen i östra Alvara

Henke kanske kan mer om detta? Någon mer?

Offermossen ska vi skriva om men vi ska inte ange exakt plats, vi ska inte ha några med metalldetektorer som letar. 

Alvara är enda byn i Norden so är en "Reglerad by", det är en splittrad radby. Den gamla byn låg ungefär vid stora päronträdets längs med 136:an och stenmuren.

Henke tror att det kanske kan finnas bilder på "Mosaikpärlan" som hittats i Alvara gravfält. Kan vara möjligt att Karolas döttrar har någon eller några bilder på pärlan. Annars kanske Henke kan ordna åt oss. 

Alvara. .... f.Kr. Cirka 1500-1000-tal---- e.Kr.900 tal. Henke vet hur han tänkte kring detta. 

6. Husgrund, (Mellan Rosendal och Fagerum)

Husgrund, mellan Rosendal och Fagerum. 

Henke kan mer om detta. Någon mer?
Lottas bok?

7. Fagerumgården

Fagerumgården. 

Henke vet mer om detta!

Kan vi använda Lottas bok?

8. Fagerums gravfält

Fagerrum gravfält. 
Henke kan mer om detta. Någon mer? Lottas bok!

9. Bogate by, Mastebeståndet

Bogate by, Mastebeståndet (Var det hit järnvägen gick också som sidospår med timmer?)

Henke kan mer om detta. Någon mer?

10. Åsbacken. Hembygdsgård. Kvarn. Nr 10. Solweig

Gravfältet i västra Alvara, Bödagården, kvarnen, gravfältet + fynd. 

Text har Lotta som hon har fått från Kerstin Svensson. 

Henke kan också mer om detta. Någon mer?

11. Stormansgården, Skäftekärr, Gösta Toreld och Henke. Nr 11. Röda leden

12. Bo mosse, kungsgård, medeltid

Henke kan mer om detta. Någon mer?

13. Skäftekärr, gravfältet

14. Husgrund Byrum

Husgrund Byrum

Henke kan mer om detta! Någon mer? Lottas bok?

15. Skeppsstäd, hamn och orkidéer

Tidigare hamnar i Böda, skrivet av Berit Harrysson

Här uppe i Böda växer Öland österut varje år. Havet slänger upp mängder av sand, sjögräs och tång och stränderna blir bredare och bredare. Det är anledningen till att hamnarna under tidigare århundraden måste flytas gång på gång. De grundas upp. Det verkar som att varje hamnplats har kunnat nyttjas cirka 200 år. 

Strax söder om Böda Sands Camping låg en numera ingenvallad vik. I dess norra del (på campingens område) fanns en mycket skyddad del av viken som avskiljdes från havet av mellanliggande högre mark. Detta bör ha varit den vikingatida hamnen. Vissa fynd gjordes redan på 1850-talet då man fortfarande fiskade där, samt på 1930-talet. Böda Sand hette tidigare Skeppsstä eller Skeppstad ända till campingen byggdes på 1960-talet. Det ordet betyder skeppsställe, det vill säga hamn. Namnet är med stor sannolikhet vikingatida. 

När viken vallades igen flyttades hamne till Kuggebodahalvön. Numera en badplats med gamla fiskebåtar ungefär mitt emellan Böda Sand och nya hamnen. Namnet Kugg kommer från Kogg, en medeltida skeppstyp som först etablerades av Hansan. Slagg från trolig järnframställning har hittats i området. Järnet användes bland annat till att smida spik med mera till skeppen, som även kan ha byggts på platsen. 

Nästa hamnförflyttning blev till den plats som är beskriven tillsammans med Böda Skans. Resterna av bryggan ligger numera långt upp på land inne i lövskogen mellan det vi idag kallar '"gamla hamnen" och "nya hamnen" och användes sannolikt under 1400 - 1500-talet. Sedan vikingatiden har den förflyttats cirka 7 km söderut. 

16. Mensalvret. Södra leden. Nr 16. Eric och Henke

Mensalvret, Binnerbäck tillhörde Böda på 1700-talet. Henke kan detta. Någon mer?

17. Vedbyborg, fornborg

Fornborg Vedbyborg

Henke kan mer om detta! Någon mer?

Lottas anteckningar

Vedby Borg, det finns ingen karta över hur borgen såg ut. Allas tankar kretsar kring att Per gör en karta över borgen. Henke har material som han kan delge Per så att han kan göra en bra bild, dels till projektet och dels till Henke som han kan använda för sitt syfte. Henke har egna kartor som Per kan få tillhandahålla mot utbyte av en fin bild. 

Lotta har fått flera bilder och även en del texter vi kan använda oss av. 

Henke berättade också att sjöarna krin Vedby borg ska återskapas. Idag-rätt det ingen attraktiv mark utan det bara står där och växer, och växer igen. För att återställa sjöarna har bland annat Länsstyrelsen varit inblandad för att få till det ekonomiska. Det fanns på hela Öland rituella platser och troligen har Vedby borg varit en sådan. Man använde dessa för att fira in en ny kung bland annat. Man ville ha e plats att skåla in kungen när det var något att fira. 

Det finns alltså en medeltida påbyggnad vid Vedby borg som är från 1100-talet. 

Troligt är att det är balter och litauer som har byggt påbyggnaden, då det är samma teknik som de hade i Baltikum, som har använts. 

18. Bocketorp

Henke kan mer om detta. Någon mer? Eller hur har vi tänkt med denna skylt? Var?

19. Bjärby. Södra leden. Nr 19. Henke. 

Bjärby, Estland flytt år 1204

Henke kan detta. Någon mer?

Punkterna nedan är från Lottas anteckningar från mötet den 27 februari 2020

Punkt 19 på kartan. 

Björby, Kulle

1204 flyttade ölänningarna från Björby till Estland?

Svenska kungen i Roma ville kristna Estland?

Salladin, skydda staden Jerusalem, korstågen tog sig hem till norra Europa

Baltikum var ett ofritt land, "Jungfru Maria"

1170, danske Absion och NIls åter till Öland för att spöa "kurerna"

Kurerna var från Baltikum

De saltade ner de döda danskarna och skickade hem dem till Danmark för att de där skulle kunna begrava dem....

Vet inte om allt detta är rätt noterat men Bjärby ska ha legat strax söder om Gällby eller så räknas det till Gällby?

Flera frågetecken i denna text!

20. Byrum kyrkväg

21. Gråteken. Röda leden. Nr 21. Berit

Gråteken

Förr i tiden när någon hade avlidit, samlades man i den avlidnes hem. 

Där stod kistan uppställd på bockar med öppet lock så att de som ville, kunde "se liket" som man sa. Sedan stängdes locket och kistan ställdes på en enkel bår inför avfärden till kyrkan. Som en särskild hedersbevisning skulle den döde inte köras utan bäras till kyrkan. När de som kom söderifrån hade burit kistan till gråt-eken ställdes kistan ner och man bytte till en finare bår och bärselar som man fick låna av kyrkan. Den, båren, var avsedd för fyra bärare. 

Här skulle man också gråta vid kistan. Det förekom förr att man kunde, hyra in, speciella gråterskor, vilket troligtvis förekom även här. Det kunde också vara de närstående. Därav namnet gråt-eken. 

De som kom norrifrån hade väldigt lång väg att bära. Ibland ända från norra udden, vilket är äver 2 mil. De hade olika viloställen. Bland annat vid Lyckebäck som tidigare kallades Likebäck, eftersom det rann en bäck alldeles bredvid "Mittmillestenen", en vackert huggen rest kalksten ungefär mitt emellan Byxelkrok och Böda, där kistan ställdes ner och man skiftade bärare. Namnbytet skedde troligen på 1870-talet då man byggde ett kronojägarboställe i närheten. 

Byte till den finare båren skedde vid de så kallade, Guds ängars backar. Det är de ljung- och tallskogsbevuxna sandkullarna mitt emot Fagerumvägen där skogen tar vid. Namnet Gudsängsbackarna används inte längre, men det finns ett kärr i området som heter "Gutängskärret" som är en senare tids förvanskning av det ursprungliga namnet. Vägarna var då bara krokiga och sandiga stigar med två hjulspår. Landsvägen till Byxelkrok byggdes inte färrän 1895.

/Text av Berit Harrysson 2020

22. Kalkugnen. Böda Hamnsvägen. Röda leden. Nr 22. Berit

Kalkugnarna, originalet skrivet av Berit Harrysson

Runt om på norra Öland kan man se gräsbevuxna kullar som höger sig över den omgivande marken. Det är rester av gamla kalkugnar. De består mest av gallrat slagg, det vill säga, dåligt förbränd kalksten. I dessa ugnar framställdes mängder med bränd kalk, som sedan fraktades på småskutor och snipor till fastlandet för försäljning. Det användes till kalkbruk för uppbyggande av kyrkor, slott och övriga stenbyggnader. Böda och Högby socknar var storleverantörer fram till omkring år 1850. 

Troligen har konsten att bränna kalk kommit hit med munkarn från kontinenten. Man vet att fornborgarna (300-500 e.Kr) är byggda utan bruk men kyrkorna på Öland är murade med kalkbruk. Ett flertal av ölandskyrkorna byggdes på 1100-talet. 

Man byggde en ugn av kalksten med utrymme för två parallella eldhärdar under. Mest gran användes till bränsle, tall användes till tjärframställningen. Kalkstenen bröts och staplades i ugnen till full höjd. Ugnen var ungefär 3 meter hög och 2,5 meter bred och ledhärdarna cirka 2 meter långa, 0,6 meter breda och 0,9 meter höga. 

Det gick åt mängder med ved för att bränna en ugn. Linné skriver 60 lass. Bränningen tog några dagar och nätter. Stenen måste komma upp i 600-800 grader. Därefter fick ugnen svalna ett par dygn. 

Ugnen tömdes sedan på sitt innehåll och bars bort till en så kallad "kalkbotten" där man hällde vatten på försatt släcka kalken. Därför var det viktigt att ha nära till vatten. Detta arbete tog minst en dag. Detta arbete var nödvändigt eftersom kalken skulle fraktas med båt. Om vatten läckte in i lasten kunde det hända svåra olyckor med frätskador. Den släckta kalken packades i tunnor. 

En sådan bränning kunde ge ungefär 300 HL = 30 000 liter. Det motsvarar cirka 240 tunnor. Ofta gjorde man ett flertal sådana bränningar under ett år. Det gick åt mycket arbetskraft, men kalkbränningen och fisket var två viktiga inkomstkällor, vid sidan av det magra jordbruket, för att överleva.

Flera av e gamla kalkugnskullarn som vi kan se i Böda ligger ganska långt ifrån havsstranden. Det beror på att vattnet förr gick mycket högre upp. De ugnar som ligger strax väster om campingen användes troligen under medeltiden då delar av den nuvarande campingen var en ö. Ännu längre upp på land, på andra sidan landsvägen ligger ytterligare några gamla ugnar. De bör vara de äldsta i södra Böda som forfarande syns. Kanske brändes kalken till bygget av Böda kyrka här på 1100-talet. 

Nere vid den gamla hamne (norr om den nya) finns en stor lämning. Den släcktes någon gång i slutet på 1700-talet (före 1797) och är den yngsta i detta område. I "norrsocknen" Byxelkrok fortsatte man att bränna något halvsekel till. 

23. Gästgiveriet. Mellböda

23 Gästgiverier

Redan på 1200-talet var det vanlig att kungen och hans tjänare hade rätt till fri skjutsning och gästning hos bönderna.

Erik XIV, Gustav Vasas son förbjöd denna våldgästning coh lät inrätta tavernor och gästhus. 

1649 organiserades resandet genom en ny förordning, som drottning Kristina utarbetade. Friskjutsar avskaffades helt och knöts till gästgivarierna som skulle ligga högst 2 mil ifrån varandra.

I samband med att postbåten mellan Böda och Gotland började segla mera regelbundet 1742, beordrades att man skulle sätta upp en påle där båten kunde förtöjas. Länsmannen fick då tillåtelse att bygga ett gästgiveri i Böda 1761, beläget i Mellböda. 

Enligt en gammal tradition var det prästerna som fick tjänstgöra som gästgivare. Gästgiverierna var ju även skjutstationer. Det var förbjudet att låta barn vara kuskar, något som det ofta bröts mot. Mindre barn kunde undvaras från arbetet i hemmet och skickades därför ut på körningar.

Det var också förbjudet att påbörja en resa under gudstjänsttid på söndagar och helgdagar. Trots stränga förordningar var gästgivaregårdarna illa ansedda. Där såldes brännvin och öl, vilket ledde till att slagsmål och bråk ofta uppstod. 

Taverns

Taverns from the 13th centrum was visited by bailiffs and civil servants. The farmers were obliged to supply food and beverage to these people, further more provide free transport.

The Tavern in Böda was built in Mellböda in 1761. The representatives of power with huge escorts settled down on Öland due to nature, fertile soli and excellent hunting. This created a huge burden for the farmers.

24. Karsnabben. Röda leden. Nr 24. Berit

Nu flyttar vi norrut igen. Närmare bestämt strax norr om Böda kyrka. Där finns fortfarande en väg som leder ner till resterna av en brygga vid Karsnabben alldeles vid södra gränsen av Kyreketorps camping. Härifrån seglade man med varor och resande som bland annat skulle till Gotland. Linné landsteg här när han kom tillbaka från sin Gotlandsresa 1741. Även posten till Gotland seglades mestadels härifrån året runt i öppna båtar, så kallade "Ölandssnipor", men många drunkningsolyckor som följde under århundradena. När Linné besökte platsen och ville se kalkugnen, som då forfarande var i bruk (släcktes före 1797, fick de vada ut med hästarna till ön som låg alldeles sydost om den dåvarande hamnen. Det var troligen den sista ugnen som används i södra Böda. Uppe på den gamla ugnen, som då inte var beväxt, sände man eldar för att postpaketen skulle hitta in i hamnen när den väntades in efter att mörkret hade fallit. 

Några årtionden senare flyttades hamnen, som nu var för grund, ut till lön som då hade vuxit ihop med "fastlandet". Åtminstone vid lågvatten. 1772-1773 blev landsvägen framdragen till kyrkan och ner till den nya hamne. Det är samma väg som fortfarande leder ner till, det vi idag kallar, gamla hamnen. Vägen från kyrkan till Byxelkrok byggdes 1895. Stenborg uppe vid vägskälet till hamnen, byggdes 1850 av sten från ett gammalt fattighus. 

Nere vid vägens slut anlade man en hamn. Stenarna till bryggan och stenkistorna hämtade man på prästgården. Det var resterna efter gamla husgrunder, bakugnar och skorstenar från äldre förfallna och raserade byggnader på prästgården, som fanns kvar när de hade byggt nya byggnader till prästen. Alla gårdar i bygden fick hjälpa till med stenkörningen. Som en förlängning till stenbrotten byggdes en mycket lång träbryggan på stenkistor. 

Det var liv och rörelse i denna hamn. Här fanns sjöbodar och senare även ett magasin för bland annat potatis och andra varor som skulle skeppas iväg. Härifrån utskeppades också till exempel, skurad kalksten, släckt kalk, virke och säd. Det fanns ett hus på postuppsyningsmannen och en krog, ett flertal andra boningshus till skeppare och även mindre stugor. En del bostadshus fanns kvar i början på 1900-talet. Platsen var också förvaringsplats för fångar från Gotland som skulle fraktas vidare till Kalmar fängelse. Sommartid gick byns hästar på sommarbete på de vidsträckta strandängarna. 

Vintern 1954 var även denna hamns dag slut. En våldsam vinterstormar slog sönder nästan hela bryggan, som funnits där i nästan 100 år. Det blev som plockepinn. Båtarna, varav en fortfarande ligger i nya hamnen, låg ända uppe vid färingen vid lövskogen. Ingen hamn fanns nu att tillgå för fiskarna, som på den tiden var ganska många. Det var inte meningen att det skulle bli någon nya hamn, men tack vare att den dåvarande prästen jannert kämpade för byggandet av en ny hamn åt sina sockenborna, så blev den till slut anlagd cirka 500 meter söder om den gamla. Den var färdig 1958 och har förbättrats några gånger. Den ligger där ännu idag. 

Lite kuriosa: här i Böda tillverkades också fallrep och repa av ålskinn som ortsborna även sålde till fastlandet. Gallret, var Bödaborna tydligen ensamma om att kunna tillverka, i hela Sverige. Till åldern gick det åt mängder med skinn, så ålfisket måste ha varit bra. Smala remsor av ett ålskinn använde flickorna i stället för gummisnodd till sina flätor långt in på 1900-talet. 

Även tjära var en stor exportartikel under många hundra år. Både inom Sverige och utomlands. Tjäran användes bland annat till Kronans krigsskepp. Ölänningarna själva använde den, förutom till sina båtar, till att måla sina husväggar med, med mera. 

25. Böda Skans Norra. Nr 25. Röda leden. Berit

Henke kan mer om detta. Kan vi lägga in Berits text här, ska den delas upp på södra respektive norra skyltarna i området?

26. Böda Skans Södra. Blåa leden. Nr 26. Berit 

Hamnen i Brokhål och Böda Skans

Här inne i skogen (naturreservatet) ligger resterna av en gammal hamnarna-genuint. Den användes troligen på medeltiden 1300 - 1500-tal. Det finns inte mycket kvar, men man kan fortfarande se resterna av stenbryggan. Ortsborna har förmodligen använt en mängd stenar från den gamla hamnanläggningen för att bygga sina stenmurar flera hundra år efter att hamnen hade blivit övergiven. 1825 beskrivs den som en planerad stenbrygga 8 alnar bred = 4,8 meter. 1703 skrevs en avhandling som berättar om en forntida hamnanläggning med stenbrygga. 

Det har troligen varit en förlängning i form av en träbrygga på pålar så att båtarna kunde lägga till vid bryggan. Det borde även ha funnits "dykdalber" (stenkistor med förtöjningsmöjligheter för större skepp) lite utanför hamne på större djup. Sådana fanns det årskilliga i de efterföljande hamnarna. En fanns kvar på 1900-talet. 

Platsen heter Brokhål, som tolkats som byhåla. Brok = byxa på äldre svenska. Antagligen var det två segelrännor in till hamnen. 

Det som idag är nya hamne, där restaurangerna och campingen till viss del ligger, var under medeltiden öar, de så kallade Prästholmarna. Långt efter att dessa holmar smält samman med fastlandet (på grund av invallning av sand och tång) kallade ortsborna fortfarande området för Prästholmarna. Där hade de liksom idag sina sjöbodar en bit upp från strandkanten. 

Sjöfarten var redan under tidig medeltid 1100 - 1200-talet och långt tidigare mycket viktig för Öland (liksom för alla kusttrakter). Ölänningarna hade stort handelsutbyte med bland annat Tyskland och Baltikum och Holland, förutom alla varor som skeppades till det svenska fastlandet. Släckt kalk till kalkbruk var en mycket viktig handelsvara troligen redan från 1100-talet och även master till skeppen. Ett exempel: 1598 registrerades sista veckan en december 600 Österjöfarare i Amsterdams hamn (inte bara ölänningar förstås). 1601 ankom 800 mastträd. I Böda finns Masteträdsbeståndet cirka 5 km norrut i skogen. 

Detta innebar att hamnarna måste skyddas från fientliga anfall, framför allt från danskarna. Sydost om hamnen byggdes, troligen under 1400-talet, eller kanske redan under 1300-talet en försvarsskans på en av Prästholmarna. Skansen var ett mycket modernt befästningsverk, kanske en av de första i Sverige av denna typ. När kanonerna och andra skjutvapen började användas behövdes en ny typ av befästningar med vallar och bastioner i vinklar för att kunna bestryka vallarna med flankerande eld. Denna typ började byggas i Tyskland på 1400-talet. Men i Sverige dröjde det till senare hälften av 1500-talet innan euppfördes i större utsträckning, exempelvis Borgholms slott. 

Man trodde först att Böda skans byggdes 1676 under kriget mot Danmark, men den finns beskriven 1667 som "en skans nu mest ruinerad" det vill säga förfallen. Då fanns heller ingen hamn kvar på denna plats att försvara. Däremot har svenskarna troligtvis rustat upp skansen 1676, bland annat genom att gräva vallgravar runt om eftersom holmen inte längre var omgiven av vatten, alltså en före detta holme. Södra vallen förstördes när nya vägen till hamnen drogs fram. Öster om skansen hittades 1948 resterna av det så kallade Mellbödaskeppet, byggt omkring 1450 och med en uppskattad storlek av 16 x 4 meter. 

27. Mellbödaskeppet

Mellbödaskeppet

Berits text. Henke kanske kan komplettera detta. Någon mer? Lottas bok?

28. Böda Hembygdsgård. Röda leden. Nr 28. Kerstin

Hembygdsföreningen, vid vägen. Gula stugan och Rotmossas stuga osv. 

29. Mars, fören

Mars Makalös

Under nordiska sjuårskriget 1563-1570 mot Danmark, Lübecks och Polen, förliste skeppet Mars Makalös med en besättning på 800 man 1564 utanför Böda. 

Danmark segrade och Sverige måste betala ett enormt krigsskadestånd. Gustav Vasa, Sveriges kung 1523-1560, hade stor makt. Det nordiska sjuårskriget med förde också att kreatursbesättningarna 1571 blev avsevärt mindre och skörden blev endast en femtedel jämfört med 20 år tidigare. 

MAKTEN HOS KUNGEN

Gustav Vasa hade bestämt att bönderna inte fick äga fler än 12-15 hästar var, skulle underhålla Borgholm och Kalmar slott, skulle arbeta på de kungsgårdar, fyra bönder skulle försörja en båtsman, var skyldiga att ställa upp med mat och dryck till fogdar och ämbetsmän, som besökte gästgivaregårdarna, förutom fri skjutsning. Han importerade också får och fårskötsel från Tyskland.

30. Mars, aktern

31. Mars, långsmed, Masten

32. Mars, långsmed, Masten

33. Gamla Festplatsen. Nr 33. Röda leden. Marianne och Solweig. 

Gamla festplatsen på Böda Idrottspark

Böda IK måste fixa fram text och bilder till detta. Någon mer?

34. Norrbygärde gamla skola + BB

Norrbygärde gamla skola + BB

Hembygdsföreningen kanske kan detta? Någon mer?

35. Orkidéeängarna. Östra Alvara. Södra leden. Nr 35. Bitti. 

Östra Alvara, bröllop, orkidéer, strandängarna

Tidiga orkidéer: 

Maj månad: Adam & Eva

Sankt Pers Nycklar

Juni månad: Krutbrännare

Eventuellt Jungfru Maria Nycklar

Johannes Nycklar

Andra sevärda växter: 

Fältsippa

Majviva

Ovanliga växter

Mindre majviva

Kattfot

Vattenklöver

36. Skäftekärr. Röda leden. Nr 36. Berit

37. Jaktparken

Jaktparken

Vem kan detta? Någon mer?

38. ORTSNAMN, Per Wikstrand

Nu har boken av Per Wikstrand kommit ut, dags att leta fakta i den om vad vi kan skriva här. 

Boken finns att köpa......

Per Wikstrand är......

39. Böda Sand, gården, starten

Lotta har kontaktat Johan Barkevall för att få en text av honom. Har inte fått den än. 

40. Vedbormskorset. Sidengalleri, träsnideri och kvarn. Röda leden. Nr 40. Vem?

41. Alpackagården. Veborm. Röda leden. Nr 41. Vem?

42. Byrums kyrkväg. Endast vandring. Röda leden. Nr 42. HG; Solweig o Hembygdsföreningen. 

Byrum kyrkväg

Vägen användes när folket från Byrum skulle till kyrka i Böda. 

43. Böda Kyrka. Röda leden. Nr 43. Solweig. 

Öland kristnades tidigt, redan på 1000-talet. Fästningsmurarna hade ofta en våning över kyrkorummet, där man hade visthus och magasin. 

Öland kristnades tidigt, redan på 1000-talet. Fästningsmurarna hade ofta en våning över kyrkorummet, där man hade visthus och magasin. 

 Öland kristnades tidigt, redan på 1000-talet. Fästningsmurarna hade ofta en våning över kyrkorummet, där man hade visthus och magasin. 

I Böda kyrka fanns till och med tre våningar då Böda var en viktig handelsort med sin hamn. Kyrkan var även en tillflyktsort under krigsår. Böda kyrka byggdes av kalksten under 1100-talet, men byggdes om på 1200-talet. 

1603 brann kyrkan och fick byggas upp på nytt. Kyrkorna uppfördes i öst-västliga riktning. Även gravarna ska ligga så att man "ser" åt öster. 

Öland kristnades tidigt, redan på 1000-talet. Fästningsmurarna hade ofta en våning över kyrkorummet, där man hade visthus och magasin. 

Böda var ett så kallat reglat pastorat, vilket innebar att kungen utsåg den som skulle vara präst. Detta var unikt. Petrus Nicolas var kyrkoherde här 1561-1569. 

THE CHURCH 

Öland was already christened during the 11th.

The church in Böda had three floors. Above the actual church room was larder and warehouse since Böda was an important marketing center. 

The church was also refuge during times of war. The church in Böda was built from limestone during the 12th 

century but was re-built in the 13th century. In 1603 the church was burned and had to be re-built totally. 

The churches were oriented east-west, the graves shall be made so you can “look” to the east. Böda was a so-called regal (royal) parish which meant the vicar was appointed by the king, which was unique. 

Petrus Nicolai was vicar in Böda during 1561-1569. 

44. Kuggeboda. Röda leden. Nr 44. Eric

45. Byrum, längs med Ölandsleden

46. Fågelskyddsområde från nya hamnen

Fågelskyddsområde från nya hamnen. 

Kerstin Svensson vet mer om detta tillsammans med Länsstyrelsen. 

Det finns idag en skylt om fågelskyddsområdet men inte så mycket om resten. 

Kan vi hämta info från Ölands Vattenråd kanske?

Kan vi ha en dikt över Böda här?

47. Orkidéer Östra Alvara

48. Eken, "sockerdrickseken"

Eken, sockerdrickseken, husgrund.

Henke kan mer om detta. Någon mer?

49. 

50. 

51 Livet i Böda i slutet av 1500-talet

LEBEN IN BÖDA

Während dels siebenjährigen Krieges von 1563-1570 eggen Dänemark, Lübeck und Polen hat Mars Makalös MIT Eisner Besatzung von 800 Mann om Jahre 1564 ausserhalb von Böda Schiffbruch erlitten. 

D-Enmarks siegte dun Schweden Musse enorme Reparationen bezahlen. Gustav Vas, det König von Schweden 1523-1560, hatte grosse Macht. 

LIVET PÅ ÖLAND I SLUTET AV 1500-TALET

Under nordiska sjuårskriget 1563-1570 mot Danmark, Lybeck och Polen, förliste skeppet Mars Makalös med en besättning på cirka 800 man 1564 utanför Böda. Danmark segrade och Sverige måste betala ett enormt krigsskadestånd. Gustav Vasa, Sveriges kung 1513-1560, hade stor makt och hade bestämt att alla skattebönder i Böda skulle betala så kallad kronoavrad. 

Det nordiska sjuårskriget medförde också att kreatursbesättningarna 1571 blev avsevärt mindre och skörden blev endast en femtedel jämfört med 20 år tidigare. Däremot var får-, get- och svinbesättningarna betydande. 

MAKTEN HOS KUNGEN

Gustav Vasa hade bestämt att 

- bönderna inte fick äga fler än 12-15 hästar var

- importera får och fårskötare från Tyskland

- varje hemman skulle köra 12 lass mur- och kalksten till Kalmar slott per år. Även Borgholms slott skulle bönderna underhålla.

- det var böndernas skyldighet att arbeta på de kungsgårdar vid Hornsjön, i Borgholm, Gärdslösa, Halltorp och Ottenby, som han inrättat. 

- fyra bönder, skulle försörja en båtsman

- gästgivaregårdar från 1200-talet besöktes av fogdar och ämbetsmän. Bönderna var skyldiga att ställa upp med mat och dryck till dessa förutom fri skjutsning. 

2. Gästgivaregården i Böda byggdes och i Mellböda 1761. 

Maktens företrädare med enorma följen bosatte sig på Öland på grund av naturen, den bördiga jorden och goda jaktmöjligheter. Detta slokhatt mot bönderna. 

NÄRINGSLIV

Bödas viktigaste naturtillgångar var trä och kalksten. Förutom att de användes till byggnadsmaterial exporteras stora mängder till länder runt Östersjön under 1500-talet. 

På 1100-talet lärde man sig tillverka murbruk, genom kalkbränning, som blev en bra vin-ring till jordbruket. Böda var en stor leverantör av kalksten fram till mitten av 1800-talet. 

Kalkstenen "skurades" i skurkarnas, som drevs av ox- eller hästdragna vandringar, eller brändes i kalkugnar. 

- - - - -

På denna tid bestod skogen av lövträs och var kronans egendom och var alltså fridlyst. Det var vanligt att man stal stora mängder skog. Det krävdes alltså tillstånd för att avverka skog.  Allt detta ledde till ganska omfattande tjuvskytte och olaga avverkning. Statsmakten tog inkomsten från skogsavverkning och tog ut kol från Bödaskogen. Träet omvandlades till bräder, läkt och tjära, vilket användes till konservering av trä men även som botemedel mot sjukdomar hos människor och djur. I första hand användes tjäran inom skeppsbyggeri. 

Bild på träd ä med i organet på den här platsen. 

-- - - - --- -

SAMHÄLLET

Innan m an anlade egentliga vägar i slutet på 1600-talet la man ut trädstammar eller flata stena på exempelvis sankmarker. Transporterna skedde på vattenvägar. Sockenkyrkorna blev knutpunkter för vägarna. I Brokhål, strax norr om nuvarande Böda hamn, fanns en hamn som utgjorde den säkraste förbindelsen med Gotland. Intill hamnen i Brokhål uppfördes ett befästningsverk, Böda Skans. 

_ _ _ _ _ _ _

Hela Böda socken, som 1539 bestod av 9 byar brukades av kronor-nåder. Tillgång till vatten genom brunnar har i stort styrt gårdarnas placering. Där gårdarna ligger relativt fritt utspridda eller i glesa klungor längs en byväg, så som i Böda, talar man om grupp- eller klungbyar. 

Moränleran är den vanligaste förekommande jordarten, i Böda, framför allt sand-, grus- eller rullstensåsars samt Sandlers. 

BONDENS LIV

I Böda skogar var betesmarken mycket bra, vilket innebar att djurhållning var vanlig. Bönder från andra byar kom med sina djur, som fick beta i Böda. Boskapsskötsel har haft mycket stor betydelse för Öland genom århundraden, mycket viktigare är åkerbruket. Nötkreaturen hade svårt att överleva vintern då det var ont om foder. Under våren fick djuren beta på träden. Man odlade, främst råg och korn, på samma åker så länge den bar skörd, så kallad ensäde. Säden tröskades med slag och maldes i väderkvarnar. Den äldsta, från 1546, fanns i Algutsrum. Därefter spreds de över hela Öland. 

Fiske och jakt var ofta en binäring till jordbruket. Lax och ål erlades ofta som skatt, på samma sätt som andra livsmedel. Periodvis var tillgången på sill mycket stor, särskilt slutet på 1500-talet. 

DJURGÅRDSINRÄTTNINGEN

1569 införde Johan III, sn till Gustav Vasa, djurgårdsinrättning, som gör hela Öland till en kunglig jaktmark. Detta innebar att viltet skulle skyddas och bevaras och bönderna skulle freda och vårda de vilda djuren. Kungen förbjöd folket att ha jaktvapen och hundar. Djurgårdsinrättningen hämmade Ölands utveckling svårt, eftersom böndernas åkrar skadades mycket av viltet, särskilt av vildsvinen. 

VARDAGSLIVET PÅ ÖLAND

Att man behövde, kläder, mat, redskap, transportmedel, hus tillverkades i hemmen. I slutet på 1500-talet var det stor skillnad på de kläder, som adeln använde, tillverkade av sammet och siden och allmogens, tillverkade av ylle. Det var vanligt att man fick tyg som lön.

Kvinnorna sydde  underkläder i linne, medan mannen var skräddare och sydde ytterkläder i ylle. Kvinnor inom allmogen bar kjortlar hopsydda med ettlivstycke (som en väst), och under en säck (skjulets). Månne bar vida långbyxor och jackor med axelvingar. 

Under hade de särk och livstycken. På huvudet bar man barett, kapris eller hätta. På fötterna hade man skor av läder, stövlar förekom endast hos adelsmän. 

I stugorna bäddar man med lakan av linne eller läder. Som täcke var mycket täta ryor vanliga, särskilt på Öland. Man åt med sked tillverkad av träpå tallrikar. Man drack ut ölstonkor. Maten lagades på öppna eldhärdar, som murades av kalkstenshällar. Som bränsle använde man ris, torkad kolugna mm och hängde kokkärlen över elden. 

LIVSMEDELSPRODUKTION

Mjölkningen, körningen och ystningan var kvinnoförakt och det betraktades som omanligt och nedsättande om en man utförde detta arbete. Färsk mjölk användes knappast i vardagslag, däremot var surmjölk en närmast daglig rätt under sommarhalvåret. Kärnmjölk, den mjölk som återstod efter körningen, dracks dock till viss del och gavs till sjuka. 

Osttillverkningen var i huvudsak baserad på mjölk från går och getter. Mjölken silades genom en tunn textil, hälldes upp i grunda vida mjölkar av trä där den fick stå tills grädden flutit upp och kunde skummas av. Av grädden kärnade man smör, som till största delen såldes.

_ _ _ _ _ _

Av 100 liter mjölk lär man ha fått ut 5,4 kg smör. Smöret saltade kraftigt så det inte skulle härskna. Smöret var långt in på 1500-talet det viktigaste skattemedlet på Öland. Även ost var ett skattemedel. Redan under medeltiden hade man hös och gäss på Öland. Det fanns två lantraser, Ölandshönan och den öländska dvärghönan. 

NATURTILLGÅNGAR

Gustav Vasa utnyttjade tillgången på fisk längs de öländska kusterna till sin och kronan fördel. Vid bland annat Bödakusten fanns fasta fiskerier, som löd under Kalmar slott. 

Kalmar län med Öland var särskilt under 1500-talet storprducent av honung, vilken även användes som medicin. De öländska bönderna fick betala skatt i form av honung och bivax, och 1559 bestämde Gustav Vasa att alla öländska bönders halva produktion skulle levereras till kronan. Två kungliga bigårdar inrättades på 1550-talet på norra Öland. 

Stora mängder hasselnötter fördes utp från Öland, inte minst till de kungliga slotten, även till andra sidan Östersjön. 

KÄLLOR

- "Öländsk historia" av Kurt Lundgren

- "Mat och måltid på Öland" av Hans Medelius

- "Öländsk bygd 1959", " Något om näringar och arbetsliv i norra Böda av Stig Johansson

- "Öländsk bygd 1985", "Gästgivaregårdar i Böda, Högby, Persnäs och Alböke", av Gösta Engdahl

- "Ett läns utveckling", kulturminnesvårdsprogram för Kalmar län. Etapp 1, Länsstyrelsen i Kalmar län

"Det medeltida Sverige, Öland" av Roger Axelsson, Kaj Janzon, Sigurd Rahmqvist

"Att upptäcka Böda - en annorlunda socken!

Din Rubrik

20. 

Din Rubrik

Din Rubrik